Att bli torterad av sin egen kropp

Varför existerar egentligen smärta? Well, i don't know. Att känna att man blir dödad av sin egen kropp varje dag, varje timme, varje minut osv. Känns som det låter. Föreställ er att någon sticker dussintals med knivar i dig, hur känns det? Medan någon hugger dig med knivar så trycker en annan järnspett i ditt huvud. Du kan ingenting göra. Stig upp och gå några steg, känner du att du går på glassplitter? Det gör jag. Rör sedan på armarna, någon använder dina leder som vattenkranar. Det pumpar smärta längs axlarna och ner till fingerspetsarna. Sitt nu ner på ett bekvämt sätt och försök att lyssna på någon, jag vet, du försöker förbrilt att sitta på ett bekvämt sätt men din kropp vill bara ramla ihop i en hög på golvet av utmattning.

Att ha en kronisk smärtsjukdom är en daglig kamp och så där känns det i alla fall för mig. Det värsta med smärtan är nog att man alldrig riktigt vänjer sig, men man slutar att visa det efter ett tag. Orken rinner liksom ur en och man blir bara kvar sittandes på sängkanten och frågar sig själv "varför existerar detta?" 

Jag skulle inte ens önska att min fiende skulle kännas denna smärta som jag gör. 

Om du också lider av smärta så har jag ett ord till dig "kämpa!"