Centrum av kaoset

 Hej!

En tid har gått sedan jag skrev här sist och mycket har hänt. Jag kan inte riktigt förstå hur snabbt allt gått. 

å Ena sida har jag varit väldigt kreativ. Min lycka i sömnaden har kommit tillbaka och jag har sytt en kappa på 2 kvällar, en skjorta som jag sydde på ett par timmar och nu endast saknar en fåll och knappar, samt knapphål. En ansiktsmask provade jag också på att sy. Min tröja fick jag klar stickad så nu sitter jag ock funderar vad jag ska hitta på med allt garn som jag redan har hemma. Jag har bakat en massa och varit kreativ inom detta område. Ja, den här delen har varit riktigt positiv. Dessutom startade jag ett Instagramkonto för mina kreativa projekt "min_kreativa_sida98"

Sen vidare till en annan sida. Här i Österbotten har Coronan exploderat. Skolan är nu helt överflyttad till distansstudier, i helgen var det över 100 nya fall här i staden. En massa studeranden har fått Corona och det sprids som ett oväder över befolkningen. Att bära mask är högt önskat och hundratals är satta i karantän. Så märkligt allt blev. Att Corona skulle stanna och blomma upp som ett ogräs viste i alla fall inte jag. Till och med min hemby har fått ett flertal fall. Vad hände med den lilla trygghet som jag kände under våren? Kanske är det det faktum att jag inte är hemhemma hos min familj nu, att jag är i en stad, i min etta på 28km2, att det runt omkring mig ökar fall, att jag inte vet hur länge jag ska sitta här. Det finns så många frågor och rädslor inom mig just nu. Hur kommer samhället att förändras? När får jag träffa min familj och vänner nästa gång? Hur kommer livet att börja se ut? Ska vi sitta inne i 2 veckor eller i 1/2 år? 

Mitt i kaoset, där bor jag. I min etta med vintage klänningar och guldspeglar. Med 2 kg plommon och ett fungerande nät. Med böcker och garn, gitarr och möjlighet att baka. Sist och slutligen, när jag andas och får uttrycka mig, så faller det ner till att jag egentligen har det ganska bra. Jag har människor som jag älskar, en lägenhet som jag trivs i, kreativitet upp till taket och en höstvind utanför mitt fönster. En tekopp i handen, stickade sockor på mina fötter, en skön fåtölj med minnen från mitt liv.  Go vänner, det är höst nu.

Stay safe! <3