Ett nytt kapitel

 Hej! 

100 år sedan jag sist tittade in här men ska försöka uppdatera lite om livet just nu. 

Under de senaste åren har jag hållit på med mina studier så att jag haft studierna upp över öronen. Jag har varit extremt stressad vilket även resulterat i att jag hamnat att fokusera helhjärtat på mina studier. Skolan har alltså tagit upp den största delen av mitt liv sedan hösten 2020. Som ni som följt mig kanske minns så började jag på med mina socionomstudier hösten 2017, efter 1/2 år tvingades jag att ta en paus vilket skulle ha varit några månader men som blev till 2,5 år. Hösten 2020 tog jag upp studierna igen vilket var ett "test" för att se om jag alls skulle fortsätta. Jag fick reda på att jag som socionomstuderande fortfarande hade möjlighet till att få behörighet som lärare inom småbarnspedagogiken efter som att jag börjat mina studier 2017. Jag blev alltså fast besluten att detta skulle bli mitt mål. 

Vägen har inte varit lätt, visst har jag haft helt okej betyg, mina krav på mig själv har varit högre än vad det alls skulle ha behövt vara vilket gjort att jag upplevt enorm uppgivenhet och ångest vissa dagar. Coronan kom har resulterat i att första hela året utförts på distans vilket för egen del varit bra för min ångest. Att vara på distans har bidragit till att tröskeln för att komma tillbaka till studierna minskat betydligt. 

Jag har fått utföra mina praktiker på olika daghem runt omkring i svenskfinland och en förskola i Sverige. Dessa har gjort mig mer motiverad till att faktiskt få klart mina studier. Under våren 2023 har jag skrivit mitt examensarbete gällande textila material och hur dessa kan användas som modell för barns läranden. Jag har kämpat för att få extra stöd i min skolgång och under våren 2023 fick jag äntligen stödet jag under nästa 1 års tid kämpat för. Det har varit många förändringar i min skolgång i form av lärare, kurser och förändringar kring världsläget. Jag har varit frustrerad, känt mig hopplös, haft ångest, varit glad, känt lycka och varit rent ut sagt förbannad. Ja en berg- och dahlbana helt enkelt. En blandning av sött och salt.

Nåja tillbaka till idag: I dag är dagen då jag ÄNTLIGEN kan kalla mig socionom och lärare inom småbarnspedagogiken! Äntligen är jag klar med mina studier, efter 6 år av kämpande kom dagen jag siktat in mig på. Jag har nått mitt mål!

Utöver min utbildning händer även andra saker i mitt liv. Jag och min pojkvän har i vår sökt lägenhet och för 1,5 veckor sedan flyttade vi ihop till vår tvåa här i stan. Det må vara ett kaos men det är i alla fall vårt kaos <3. Vi har mycket att fixa och min gamla lägenhet har fortfarande några möbler kvar, men det mesta är i alla fall i rätt lägenhet. Känns både bra och sorgset att flytta från min lilla etta. Min lilla lägenhet som var helt mitt, det stället där jag tog tillbaka mitt liv, där jag på riktigt började känna mig själv och satsa på de människor som står mig närmast. Men jag ser så fram emot att börja mitt liv med honom som min sambo. 

Ja, och förresten har jag gått och fått jobb! Fick jobberbjudande utan att ens ha sökt någon tjänst och dessutom där jag hoppats på att få plats men utan att ha sagt det utåt. Så himla lycklig över att ha koll på vad jag ska göra till hösten. Saker och ting faller på sin plats och det känns så skönt. Visst finns det dagar när jag bara vill stänga in mig utan alla intryck och leva i egen estetik men jösses vad glad jag är åt att det som har betydelse finns nära. Min bästa vän bor äntligen i samma stad som mig, jag har en sambo som jag älskar, vi har ett hem som må vara ett flyttkaos men det är trots allt vårt, jag har arbete som jag ser fram emot att syssla med och äntligen har jag tid att göra annat än att bo i skolarbete. Ett nytt kapitel har börjat och jag känner mig taggad inför att fortsätta mitt livs vandring.