Livet som det är

Hej!

Den senaste tiden så har tröttheten tagit över mer och mer av mig. Det är väl så som livet är ibland men jag önskar och hoppas på att få mer energi snart. 

Där ute så har Finland öppnat upp mer och mer. Att ta en kaffe på en uteservering med en fin vän är något som jag saknat, så det känns fint att ha möjlighet att göra det igen. Så länge som man håller säkerhetsavstånd och tvättar händerna så känner iaf jag att jag är friare igen. 

FG har också i viss mån öppnat upp så ÄNTLIGEN får man träffa sina vänner och slippa det där med att bara sitta hemma.

Jag har funderat en massa över vad jag vill göra med min framtid och kommit fram till en hel del, jag har alltså egna planer över vad jag ska i höst. Det känns så bra att ha fastställt något och inte behöva vandra fram och tillbaka i tankarna!

Spenderade midsommaren med hjärtat i näromgivnigen, så härligt att vara vi två!

Har satt en hel del av all min tid på nära och kära, men också valt att ha tid för mig själv eftersom att jag märkt att jag verkligen behöver sådan tid för mina egna tankar, känslor och viljor. 

Min balkong här i stan har kommit till användning en hel del och jag stortrivs! Att se solen gå ner varje natt genom mitt eget fönster är fridfullt och så ofattbart vackert. Det är något magiskt i dessa sommarkvällar, speciellt när inga mygg tar sig upp till min balkong. Sommaren har inte direkt varit en favorit årstid men den har ju sin charm. Att se vilda blommor längs vägarna, dansa runt i sommarkvällen, att sitta på balkongen och sjunga, att bära klänningar och äta finländska jordgubbar. Dessa saker gillar jag! 

Framtiden som syns närmast framför mig så kommer att innehålla en hel del olika saker. Några timmar jobb varje vecka, förhoppningsvis så blir det att träffa släkten och åka bort med hjärtat i juli. Vi får bara se vart läget i världen är på väg. Vad som är möjligt och säkert.

Så nu sitter jag här som vanligt och prokrastinerar. Jag borde skriva ett arbete, diska, vika kläder, städa, plannera en massa. Och här sitter jag förstås, trött, gäspande och skriver ett blogginlägg under tiden som jag funderar på om jag ska se serier, sticka, skriva eller plocka mina ögonbryn. Det går bra nu..